sextio kilometer till mål

midnattssolen lyser enbart
med sin frånvaro

orkar inte stanna vid nastanfyramilstationen, det hällregnar och jag är sur, det är min hund också som stretar och drar åt alla håll hela tiden, det är nog för tråkigt att bara springa utan renar, älgar eller andra hundar att jaga (valla)

vi hade pausat ordentligt vid tre och en halv mil stannar vi på dammen för renköttsoppa och klädbyte, på med torra kläder och en jacka som kan stå emot hällregnet, åtminstone en stund

dammen förresten, den dränkte en släktgård på sextiotalet, Bastunäs, där mormor Mimmis bror Harry bodde med sin familj – jag minns fortfarande hur det såg ut, inte minst på Maggan och Rolfs bröllop 1967, när jag var brudnäbb och drack ur fel bålskål :-D

renköttsoppan har en alldeles egen historia, vi drog runt större delen av fredagen och letade rätt grejor att äta under loppet

För att göra en lång historia kort fanns inget renkött i Adak eller i Malå, bortsett lite torrkött och stek till ohemult turistpris. Letade upp en leverantör, slakteri utanför Malå och dom hänvisade mig till ett annat telefonnummer. Ett telefonnummer i Haparanda. Där kunde jag få besked om renkött. Trettiofem mil norrut?!?

Kyss mig i den berömda dalen. Detta ämne ämnar jag återkomma till, var så säker på det.

och tänk så många arbetstillfällen den gett